The Fat Guy

Hej igen.
Jag har haft mycket tid att tänka under julen. Om korten skall ut så har jag faktiskt mer eller mindre gjort enbart två saker under julen.
1. Ätit gris med senap
2. Kontemplerat
Och under just en av dessa stunder av kontemplering då jag tänkte över dagen fann jag ett mönster. Varför gillar jag bara vissa tv-serier medan jag förkastar andra, väldigt lika sådana? Svaret är The Fat Guy.
Jag kan inte förmå mig att gilla en tv-serie om det inte finns en fat guy. Det hela började 1990. Det hela började med Parker Lewis.
Parker Lewis ("can't lose") var en tv-serie som skapades i sitcomens vagga. Egentligen var serien rätt kass och konceptet kändes konstigt vattnigt trots att programmet faktiskt var först med det. Men det fanns en karaktär jag genast började älska. Han hette Larry. Larry Kubiac.
Kubiac var en fet och infantil idiot som dök upp sisådär någon minut varje avsnitt. Han var den så kallade "humoristiska" karaktären. När Parker Lewis började bli för präktigt eller när manuskriptet stendog tog regissören in Kubiac. Ofta fick han sitta ner i något hörn och leka med en barnleksak, jag minns speciellt en liten "lära sig djurs ljud"-maskin han hade. Det var en vit dosa med stora röda knappar på vilka Kubiac tryckte för att höra t ex. "Muu" eller "Kuckeliku". Fast när Kubiac tryckte på "Muu" härmade han "Kuckeliku" – sjukt kul.
Ända sedan dagen då jag första gången såg Kubiac insåg jag att jag aldrig igen kommer att kunna älska en serie utan den feta idioten. Det är därför jag inte gillar Sex and the City (det och att SATC är sjukt ointressant och svinkorkad). Det är därför jag aldrig riktigt fastnade för Arkiv X och det är på grund av avsaknaden av fetisen jag inte gillar Prison Break.
Så som jag ser det så är en tv-serie het meningslös om det inte finns en fet dum kille med.
Det stämmer in på så när som ett undantag.
Tack vare min goda tankeverksamhet kan jag nu spara en massa tid på att i framtiden enbart se bra tv-serier. Om det inte finns en fet kille på omslaget är det helt enkelt inget att ha.
Glöm aldrig det.